Denna fantastiska lista över Tunisiska ord har Malin sammanställt.

Hur uttalas det?
Någorlunda hämtat från bok i standard-arabiska (”Arabiska för nybörjare” av Birgitta Jungbeck och Mounir Obeid).

th = uttalas som th i engelskans ”this”
sh = tonlöst sj-ljud, som i sh engelska ”shout”
kh = som ch i ett tyskt ach-ljud, dvs ett djupt hals-k
gh = ett djupt och rullande hals-r (liknar det ljud som kommer då man gurglar halsen)
q = ett djupt q-ljud, uttalas ungefär som k i svenska ”kalt”, men lite djupare ner i halsenz = uttalas som z i engelskans ”zoo”
w = uttalas som w engelska ”well”
y = uttalas som ett svenskt j
j = uttalad som j i engelskans ”jam”, dvs dj
r = rulland tungspets-r’ = litet stop i ordet, ett stöt-ljud, bildas genom att man först totalt sluter stämbanden och sedan plötsligt öppnar dem, uttalar man ordet ”absolut” med eftertryck så förekommer ett stötljud före ”a”
aa = lång vokal, långt a, uttalas oftast som ett ä-ljud, som ä i ”äta”uu = lång vokal, långt u, uttalas som o i ”ola”
ii = lång vokal, långt i, uttalas som i i ”bil”

Egna beteckningar, som antingen har tecken som inte kan skrivas med bokstäver, eller där man använder en annan bokstav för att komma ihåg ljudet.

A = ett djupt a-ljud, som bildas genom att man kraftigt drar ihop struphuvudet (kallat ayn)
H = kraftigt markerat/uttalat h, bakre delen av tungan tryck ned och man viskar fram h
R = kraftig rullande r
S = emfatiskt s, dvs ett s som uttalas med eftertryck, placera tungspetsen mot tänderna i underkäken och pressa tungan mot gomseglet
D = emfatiskt d, pressa tungan mot tänderna i överkäken och pressa tunga mot gomseglet
T = emfatiskt t, formas med tungan i samma position som för D
Z = emfatiskt z, formas med tungan i samma position som för S

Det finns olika system för att transkribera och så finns det ju givetvis dialektala skillnader. I södra Tunisien pratar man med G istället för K långt ner i halsen. Det du hittar nedan är typisk Tunis-dialet.

Några fraser inför stundande Ramadan
Ramadhan kaarim! = jag önskar dig en generös ramadan! (eg ”ramadan generös”)
Ramadhan mubarak! / ramadhan mabruuk! = jag önskar dig en god ramadan! (eg ”ramadan en god ting/lycka”)
Aalinna waa aaliik! (svaret på fraserna ovan) = jag önskar oss både en god/bra/generös ramadan! (eg ”för oss och för dig”)
Tsim? = fastar du?
Ey, nsim = ja, jag fastar(laa), maansimish = (nej), jag fastar inte
Aid sgrir = lilla festen (i slutet av ramadan)
Aid kaabir = stora festen (70 dagar efter Aid sgrir)
Aidek mabruuk! (på dagen för festerna inom islam säger man detta till sina nära och kära och alla andra) = jag hoppas du får en bra fest! (eg ”din fest bra”)
Aalinna waa aaliik! (svaret på frasen ovan) = jag önskar oss både en god/bra fest! (eg ”för oss och för dig”)

Hälsningsfraser och liknande
Hej = Asleme; Aslema; Ahla.
Hejdå = Besleme; Beslema.
Vi ses senare = Shufuuk.
Trevligt att träffas (jag är mycket glad att träffa dig) = Aanaa farhana barsha elly shuftek! / Enna ferhana bersha eni shuftik.
Trevligt att träffas (jag är mycket glad att träffa er) = Aanaa farhana barsha elly shuftkum! / Enna ferhana bersha eni shuftkom.
Välkomna = maraHebe.
Hur mår du? = Lebes?, ShneHuelek?, Ca va?
Hur mår du annars? = ShneHuelek melle?
Annars? = Melle?
Vad händer annars? = Melle kifesh?
Jag mår bra! = Lebes!
Jag mår bra (med vad gud ger mig)! = Hamdul(i)laa!
(Jag mår bra) tack! = Ya’Aishek!
Salem = hälsa
Salem alaa X = Hälsa till X
Salem alkul = Hälsa till alla
Shnahuel martek = Hur mår din fru?
Goddag/godkväll = TsbHala khir, Tspalakhir.
Godmorgon = SsbaaHaal khir; Spachir.
Grattis! = Mabruuk!
Tack = Shukran, Bar(a)kalaofik (t ex om någon sagt något dumt till dig och du vill markera att du tycker att det inte var så snällt sagt, säg det då med eftertryck och använd också a:et inom parantes), minfaDlek (som engelskans please), merci, mercialik (tack till dig)
Tusen tack = Alf shukr.

Ord man ofta hör i konversationer
Wallah = det är sant (eg svär på Allah).
Bilehi = verkligen (bi =på/av + lillah/lehi=Allah, ungefär som wallah).
Berasmi! = det är sant!, (det är) på riktigt! (ungefär när man berättar nåt för nån så säger man ”berasmi” för att den andra ska tro på en, rasmi = officiellt).
Brasmi = jag svär (på mitt huvud)!
Wrasumi/brasumi, wrasmimti! = jag svär (på min mammas huvud)! (vanligast)
Wrasbaba! = jag svär (på min pappas huvud)! (ej lika vanligt som wrasumi)
Wraswledi! = jag svär (på mina barns huvud)! (ej lika vanligt som wrasumi)
Wrasbinti! = jag svär (på min dotters huvud)! (om man bara har ett barn)
Wraswuldi! = jag svär (på min sons huvud)! (om man bara har ett barn)
Wrasukhti! = jag svär (på ditt huvud min syster)! (när man pratar med någon som man kallar/är ens syster)
Wraskhuye! = jag svär (på ditt huvud min bror)! (när man pratar med någon som man kallar/är ens bror)

OBS! Om man vill använda sig av ett bra/vårdat språk, så bör man inte använda fraser som tex. ”jag svär på min/din mammas/pappa/eller någon annans huvud”. Det är enligt islam helt fel, då muslimer inte får svära vid något annat än Gud. Och svär man vid Gud o sedan ljugit eller inte kan hålla detta ska man fasta i 3 dar.

Brasumek!= snälla! (i tex kan du hämta ett glas vatten till mig, snälla! = jibli kes maa brasumek!)
Brabik! = snäll! (ungefär är ”för Guds skull”)
Bilhaq? = är det sant?
Berasmi? = är det sant?
Hedheka huwa = det är så!; det är allt!; (ja) det är han; är det han?
Akahaw! = så är det! (som en avrundning på en konversation t ex)
ManitHa, yAni = det vill säga
Femtik = jag förstår/hör dig
Femtni? = förstå du (eller ni!?) mig?
Naraf/narf = jag förstår.

Komplimanger och ömhetsbevis
Jag älska dig = nHebek
Jag tycker om/gillar dig = tAjebni (OBS! Inte att förväxla med tayebni som betyder ”koka/tillaga mig”)
Jag gillar dina ögon = tAjebni ainik
Min älskling = Hoby, habibi (till man), habibti (till kvinna)
Min älskade = azizi (till man), azizati (till kvinna)
Ya asel = min sötnos
Du är en (mycket) bra person = inti behi(a) (barsha)
Hon/han är en bra person; hon är söt/snygg = taHfuunaa hiya/huwa

Ord under begreppet familj
Familj = Ayla
Min familj = Ayilti
Släkt = aqareeb
Kvinna = mra
Man = rajilMaka/fru = mart
Min fru = marti
Din fru = martek
Make/man = rajil
Min man = rajli
Fästmö = khatiba
Fästman = khatib
Flickvän/tjejkompis = saHba
Min flickvän/tjejkompis = saHabtiDin flickvän/tjejkompis = saHabtek
Pojkvän/killkompis = saHeb
Min pojkvän/killkompis = saHbi
Din pojkvän/killkompis = saHbek
Älskling = habib, Aziz
Min älskling = habibi (m) / habibti (f)
Min älskling = Azizi (m) / Azizti (f)
Kärlek = Hub
Min kärlek = Hubi
Bröllop = Ares, Aruseet (plural)
Brudpar = Aris
Brud = Arusa
Brudgum = Arus
Män som tar hand om brudgummen under bröllopet = Aresa
Kvinnor som tar hand om bruden under bröllopet = hanena
Mamma = um
Min mamma = umi
Din mamma = umek
Pappa = bu
Min pappa = baba
Din pappa = buuk
Syskon = khweti
Syster = khweti lebnet
Bror = khweti lauwled
Barn = wled sRar
Son = wuldi
Dotter = bint
Flicka = benaayaa
Pojke = wuleyd, wuled (plural)
Mormor/farmor = mamaatu / ”mima”, jiddaa
Morfar/farfar = Azis(i), jid
Barnbarn = wild binti/weldi
Moster = khalaa, khaleet (plural)
Morbror = khal, kheul (pl)
Faster = amaa, amaat (pl)
Farbror = am, amumaat (pl) [används oxå för män som inte är farbrödrar]
Kusin = wled khali/ami, cousine (fransk glosa)
Syssling = cousine [används för alla som är kusiner eller nedåt]
Svärföräldrar = hamuya wa hameti
Svärmor = hame, hameti
Svärfar = hamu, hamuya
Svägerska = lusti, selfa
Svåger = nsibi, self
Svärdotter = kinaa, kinti
Svärson = nsiib
Singeltjej = sbia
Singelkille = Asib

Barntillbehör
Barnvagn = karusa
Bärsele = kangaroo (språk??)
Nappflaska = ”bibron” (fr)
Gröt = Asida
Blöja = couche (fr)
Salva = pomada (fr)

Djur
Fisk = Houta, Hout (pl)
Fluga = thebena
Hingst = Hasan
Hund = kelb
Kackerlacka = khamfusA
Kamel = jmel
Katt = katusa
Ko = bagra (f)
Kyckling = jeja
Lamm = aluush (m), naja (f)
Lejon = asiid
Mus = far
Mygg = namusa; washuwesha
Råtta = jarbuA
Sto = farsa
Syrsa = farsil
Tjur = tuura (m)

Årstiderna & månaderna & veckodagarna & väder
Årstiderna
Vår = RibA
Sommar = sif
Höst = ghrif
Vinter = shte

Månaderna (de franska orden används)
Januari = janvier
Februari = fevrier
Mars = mars
April = avril
Maj = mai
Juni = juin
Juli = julliet
Augusti = août
September = septembre
Oktober = octobre
November = novembre
December = decembre

Veckodagarna
Måndag = ithniin
Tisdag = tleth
Onsdag = lerbA
Torsdag = lekhmiis
Fredag = jemA
Lördag = sebt
Söndag = laHad

Väderstreck
Norr = shamal
Söder = janoub
Väster = shark
Öster = gharb

Väder o vind
Sol = shams
Måne = qamr
Skugga = thuul
Regn = shta / mtar
Blåsigt = reh
Bris = naasmaa

Färger
Blå = azraq (m), zarqa (f)
Brons = nHas
Brun = shuklaTi (m), shuklaTia (f); bunni, bunni (f)
Gul = asfar, safra (f)
Grå = gri
Grön = akhdar (m), khadra (f)
Guld = dhab
Lila = benafsay; mauve ??
Ljusblå = bleu fetaHt
Mörkblå = bleu petrul
Mörkgrön = rusburdu
Orange = organge; burtuqali
Rosa = rås; wardi
Röd = ahmar, hamra (f)
Silver = futha
Svart = aakHaal (m), kaaHaalaa (f), aswad
Violett = benafsay; mauve ??
Vit = abyud, bayDa (f)

Allmänna ord, boende
Hem = dar
Lägenhet = burtmaan, burtmaaneet (pl)
Rum = bit, byut (pl)
Vi har en lägenhet med två rum och kök = Andnaa zuz byut; Andnaa bitnum u bitsala
Hyreslägenhet = burtmaan lilkre
Bostadsrätt = burtmaan lilbeA
Bottenvåning = Tadaq awal
Andra våningen =Tadaq theni
Balkong = balkuun
Hus/villa = fila
Radhus = wiileet lesqin
Trädgård = jardin (fr)
Staket = siej
Mur = Hiit; suur
Terass = teras; wastadar; satHa
Vind = bit sabuun
Källare = kave
Skorsten = shiminea
Sommarstuga = dal lakhlea
Trappa = druuj, druujet (pl)
Trappsteg = darjaa, darjeet (pl)
Nyckel = mifteH, mfteH (pl)
Dörr = baab, bibaab (pl), abued (pl tn + kla)
Dönster = shebaak, shbebek (pl)
Vägg = Hiit
Tak = staH
Golv = qa’a
Element = rishu
Skåp = glas
Tapet = plakar
Taklampa = aambobaa
Bordslampa = ”vajues” (fr)
Golvlampa = ”vajues” (fr)
Ljusstake = rkesa
Stearinljus = shaamA
Ljus (t ex från lampan) = thau
Tavla = quatro (it)
Prydnadsak = marfa
(Blom)kruka = mahbes
Krukväxt = alplant; azara mtal mahbes
Blomma = warda, ward (pl)
Gardin = rideau (fr), -x (pl)
Matta = zerbia
Entré/hall = ”håål”
Kök = kojinaa
Badrum = hammaam
Vardagsrum = bitsala
Sovrum = bitnum
Kontor = burea (fr), -x (pl)

Kök
Kök = kojinaa
Köksbord = tauwla mtal kojinaa
Stol = kursi, kraasi (pl)
Diskbänk = lavabu
Spis = gas (gasspis)
Ugn = four (fr)
Diskmaskin = mekina al takhselmaun
Vattenkran = sabaala
Fläkt = maruHa
Vägghylla = marfA
Hyllplan = etage (fr)
Tallrik = saHan
Djup, lite större tallrik (typ sådan man har couscous i) = sahfa
Bricka = ”plateau” (franska)
Sopptallrik = saHfa
Fat = Tbaq
Glas = kes (även kopp/mugg)
Mugg = kes (även glas)
Kopp = finjaan
Gaffel = farshita/forshita
Kniv = sekinaa
Sked = mgharfa (sghira/kebira)
Flaska = dabusaa
Kastrull = kastrona, kasrouna
Stekpanna = moklia
Tygservett = mindile
Elvisp = mekinaa mta algateaux
Matberedare = rubu
Tryckkokare = cocot
Bandspelare/kassetradio = museshla
Radio = radio
Klocka = mongela

Badrum
Badrum = hammam, hammamet
Toalett = qasria
Handfat/vask = lavabu
Dusch = duush, aduesh (pl)
[Han duschar = harsel, jag duschar = adauwesh]
Badkar = banu, banueet (pl)
Tvättmaskin = mekina mtasabun
Vastu = ”såna”
Tandborste = brusaden
Tandkräm = dentfrisTvål = sabun
Duschkräm = geldush
Shampo = shampua
Balsam = tretment (fr)
Deodorant = dedorant; pomad mtababet
Parfym = perfym
Rakapparat = mekina mtalaHya
Raklödder = sabun mtalaHya
Borste = nutsa; brosse (fr), -s (fr pl)
Kam = khalas
Ring = khatem
Halsband = sharka
Armband = bracelet (fr) (liknande ett halsband); faarda (stora, traditionella)

Vardagsrum
Vardagsrum = bitsala
Soffa = divan (fr)
Fåtölj = ”foteuj” (fr),
(Soff)bord = tawlaa, twawel (pl)
Bokhylla = bibliothèque (fr f), -s (pl)
Vägghylla = marfA
Hyllplan = stage (fr), -s (pl)
Matta = zerbia
Golvlampa = aambobaa
Tv = taalfzaa
Stereo = stereo; musashla kebira
CD-spelare = CD (compact disc) (fr)

Sovrum
Sovrum = bitnum
Säng = fersh
Sängbord = ”commedino” (it)
Garderob = khzena, khzen (pl)
Byrå = bureau (fr), -x (pl)
Madrass = sarea
Lakan = malafa
Kudde = khada
Kläder = Hwej

Övrigt
Bönematta = sajeda, sajedaat (pl)
Kontor = burea (fr)
Skrivbord = bureau (fr)
Dator = ordinateur (fr), -s (pl)
Datorskärm = telfsa mtalordinatuer
Tangentbord = klavie
Skrivare = enprimant
Kopieringsmaskin = kopie
Internet = internet (fr)
E-post = emayl
Surfa = ibHar al alinternet
Chatta = tjati
Bok = kitaab, ktuub (pl)

Grönsaker & frukter
Frukter
Frukt = ghala, ghal (pl)
Ananas = ananas, ananas (pl)
Apelsin = burgdaan, burgdaan (pl / liim / bordoqal / bordgan
Aprikos = meshmesh, ?? (pl)
Banan = banana, banan (pl), maouza
Citron = qares, qares (pl), limuun, qaras
Klementin = clemantin (fr?)
Dadel = tmar, tmar (pl), degla
Fikon = karmuus
Granatäpple = romain
Grapefrukt = zumbeyA
Hallon = framboise (fr)
Honungsmelon = baTikh
Jordgubbe = fraise (fr), farawla (ar)
Kaktusfrukt = hindi
Kokosnöt = noix de coco (fr); zuuz alhind
Körsbär = hab mluq
Lime = limuun (pl)
Mandarin = bedelinaa; mandalin (fr)
Persika = khukh, khukh (pl)
Plommon = Aweena; prune (fr)
Päron = ansaz; poire (fr)
Vattenmelon = d’lehA
Vindruva = Aneb
Äpple = tufeha

Kryddor
Krydda = besbes, (pl)
Curry = curcum
Gurkmeja = kurkum
Kanel = qarfa
Kummin = karawaya
Lagerblad = rand
Peppar = filfil
Röd peppar (chilipeppar) = filfil zina
Vitpeppar = filfil abyadh
Salt = melaH
Saffran = zaafran
Spiskummin = kamuun
Svartpeppar = filfil akHal
Vanilj = vaniy

Kryddväxter/örter
Basilika = Hbaq
Dill = besbes arbi
Jasmin = yasmin
Koriander = tebel (tebel är även en kryddblandning)
Lager = rand
Mynta = nanaaA
Ruccola = hara
Persilja = maAdnus

© 2010. All text och bild tillhör Sadiqa.se och dess medlemmar.