Före Kristus
Cirka 400
Berbernas förfäder invandrar österifrån Fenicierna anländer Berberstammar går samman och grundar kungariket Mauretania
200
Den romerska staden Volubilis grundas
Efter Kristus Händelse
430–533
Vandaler erövrar Nordafrika
705
Musa ibn Nosair erövrar Marocko
Islam får spridning bland berberna
711
Muslimska berber, under ledning av Tariq ibn Ziyad, besegrar visigoterna i Guadalete och inleder erövringen av Spanien
789
Idris I grundar Fez och skapar den första marockanska dynastin
793–828
Regerar Idris II
859
Påbörjas bygget av mosken al-Qarawiyin i Fez
929
Abd ar-Rahman III inrättar ett självständigt kalifat i Cordoba, Spanien
1062
Yusuf ibn Tashufin grundar Marrakech och börjar utvidga det almoravidiska riket
1086
Den spanske kungen Alfons VI besegras i Badajos
1107–1143
Andalusisk kultur får fotfäste i Marocko
1130 –1163
Abd al-Mumin, den förste almohadiske kalifen, erövrar Nordafrika, ända till Tripoli
1195
Yaqub al-Mansur besegrar kastilianarna vid Alacros
1212
Alfons VIII av Kastilien besegrar Muhammad al-Nasser vid Las Navas de Tolosa
1212–1269
Nedgång för almohaderna, gradvis förlust av territorier i al-Andalus (Spanien)
1248–1286
Abu Yahia, följd av Abu Yaqub Yusuf, grundar mariniddynastin
1331–1349
Mariniddynastin når sin höjdpunkt under Abu al-Hassan
1420
Mariniderna hamnar under wattasidernas styre
1415
Den portugisiske prinsen Henrik Sjöfararen erövrar Ceuta i norra Marocko
1465
Wattasiderna tar all makt från mariniderna
1497–1508
När de kristna intagit Granada går Spanien in i norra Marocko
1509
Inleder sadierna sina fälttåg för att driva ut europeerna
1525
Sadierna intar Marrackeh, som blir deras huvudstad
1578–1603
Ahmed al-Mansur, en av Marockos främsta härskare, regerar
1631–1636
Mawlay Sharif i Tafilat gör uppror mot sadiernas moraliska förfall
1664–1672
Regerar Mawlay Rashid och grundar alawiternas dynasti
1672–1727
Alawiterna når sin höjdpunkt under Mawlay Ismails styre. Meknes blir huvudstad
1757–1790
Sidi Muhammad ben Abd Allah regerar och utser Rabat till huvudstad
1844
Mawlay Abd ar-Rahman besegrades av fransmännen i slaget vid Isly
1860
Spanien intar Tetouan
1873–1893
Mawlay Hassan I försöker driva ut fransmännen ur Marocko
1880
Madridkonferensen som sanktionerar utländsk närvaro i Marocko
1911
Franska trupper går in i Fez
1912
Avtal om protektorat skrivs genom Fez-fördraget
1921–1926
Revolt i Rifatlas
1927
Sultan Muhammad ben Yusuf tillträder tronen och kallar sig senare för Muhammad V
1930
Inför fransmännen ”Dahir berbere”, vilket innebär att ett särskilt rättssystem gäller i berbiska områden. Marocko blir därmed ett delat land
1934
En marockansk nationaliströrelse föreslog försiktiga reformer i landet, vilket ogillades av fransmännen
1937
Den marockanska nationaliströrelsen förbjuds av fransmännen
1943
Bildades Självständighetspartiet (Istiqlal), som med sultanens stöd krävde full självständighet och en demokratisk författning
1944
Ett självständighetsmanifest publiceras
1951
Frankrike stöder ett uppror lett av Marrakechs pascha al-Glaoui
1953
Frankrike avsätter Muhammad V, som tvingas i exil till Madagaskar. Självständighetspartien Istiqlal förbjuds
1955
Kungafamiljen återvänder från sin exil
1956
Marocko blev självständigt och det spanska protektoratet i norr samt Tanger införlivades med landet
1957
Sultan Mohammed ibn Yusuf antog en kungatiteln med regentnamnet Mohammed V. Rifregionen gjorde motstånd mot kungen, men kuvades brutalt av militär ledd av kronprins Hassan
1958
Tanger och den spanska enklaven Tarfaya återlämnas till Marocko
1961
Avlider Muhammad V. Hassan II kröns till ny kung
1962
Antas landets första författning
1963
Under 1960- och 1970-talen präglades inrikespolitiken av motsättningar mellan kungen och den demokratiska oppositionen. Det första parlamentsvalet detta år slutade i ett dödläge mellan den kungatrogna koalitionen och oppositionen. Efter valet greps oppositionspolitiker och många av dem torterades och dömdes till döden. Kungen gav upp posten som premiärminister
1965
Kungen utfärdade undantagstillstånd efter långvarigt socialt missnöje och oroligheter samt återtog all makt.Socialistledaren Ben Barka kidnappades och dödades i Paris, enligt uppgift på uppdrag av den marockanska regimen
1971, 1973
Vid två tillfällen under dessa år utsattes kungen för attentatsförsök från höga officerare. Ledarna för kupperna avrättades och 58 yngre officerare som blivit inblandade isolerades i ett hemligt ökenfängelse, Tazmamart
1972
Antogs en ny författning
1975
Marockansk inmarsch i Västsahara när Spanien drog sig tillbaka från området. Folkfronten Polisario gör anspråk på området
1981
Stora oroligheter i Casablanca
1984
Enligt inofficiella uppgifter dödades över hundra människor när regeringstrupper besköt demonstrationer mot planerade prishöjningar. Regeringen drog tillbaka förslaget men cirka 1 800 människor greps
1991
Överenskommelse om eld upphör med PolisarioDe 28 överlevande, av 58, officerare som fängslats vid 1971 och 1973 års statskupper frigavs
Inledde konservativa Istiqlal och vänsterpartiet Folkliga styrkornas socialistiska union (USFP) en gemensam kampanj för att den politiska makten skulle fördelas
1992
Det av oppositionen avvisade förslaget till ny författning antogs i en folkomröstning
1993
Hölls de första valen på nio år. Kunga- och regeringstrogna center/högerpartier vann en betryggande majoritet tack vare att en tredjedel av parlamentets platser inte valdes direkt av folket
1996
Författningen ändrades och ett tvåkammarparlament, där underhuset skulle utses i allmänna val, inrättades
1997
Vid Marockos första ”fria och rättvisa” val förlorade de regimtrogna sin majoritet. För första gången sedan självständigheten kom en regeringsbildare från den demokratiska oppositionen. Kungen utsåg den 74-årige USFP-ledaren, och tidigare fängslade människorättsaktivisten, Abderrahman Youssoufi till premiärminister i en vänster-/centerkoalition med sju partier
1999
Kung Hassan II avled i juli. Hans son, Muhammad VI, utses till ny kung. Den nye kungen lovar att bekämpa fattigdomen i landet, utreda tidigare brott mot mänskliga rättigheter och kompensera offren. Omkring 8 000 fångar, många islamister, frigavs och över 30 000 fick sina straff sänkta. Kända dissidenter eller deras anhöriga tilläts återvända till Marocko. Islamisterna stärks
2000
I början av året protesterade omkring en halv miljon islamister i Casablanca mot regeringens politik. Protesten utlöstes av ett lagförslag om ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Regeringen drog tillbaka förslaget på grund av protesternaIslamisterna fick stor framgång under våren när ledaren för Rättvisa och barmhärtighet frigavs efter att ha suttit i husarrest sedan 1989. Abdesalam Yassine hade fängslats redan i slutet av 1970-talet sedan han utmanat kung Hassans styre och krävt en islamisk stat med sharialagar. Hans frigivning innebar en svår politisk utmaning för regeringen
2002
Hölls det första parlamentsvalet under Mohammed VI:s styre. Det var enligt de utländska valobservatörerna fritt från det fusk till skillnad mot det som förekommit fem år tidigare. Största parti blev USFP med ett par mandat mer än Istiqlal. Trots att USFP segrade valde kungen honom inte till premiärminister. Det blev istället den icke partianknutne administratören Driss Jettou
2003
Kung Mohammed VI tillsatte en kommission för att utreda övergreppen under faderns regeringstid. Han föreslog även stora förändringar, med hänvisning till vad som står i Koranen, i familjerätten. Ett tidigare försök av kungen att förbättra kvinnans ställning hade stoppats efter stora protestdemonstrationer år 2000
Efter terrorattackerna i USA år 2001 samarbetade Marocko med USA i jakten på misstänkta terrorister. Hundratals radikala marockanska islamister greps och oregistrerade moskéer stängdes. Tre saudier, utpekade som medlemmar av al-Qaida, dömdes i början av året till tio års fängelse anklagade för att ha planerat attacker mot NATO-fartyg i Gibraltar sund
Den 16 maj genomfördes flera självmordbombningar i Casablanca riktade mot ett lyxhotell ägt av kuwaitier, en spansk klubb och restaurang, det belgiska konsulatet, ett judiskt kulturcentrum, en restaurant ägd av judar och en judisk begravningsplats. 45 människor dödades, bland dem tolv självmordsbombare, som alla var marockaner. En kort tid efter bombdåden antog parlamentet en mycket långtgående lag mot terrorism. Minst 3 000 misstänkta greps under de följande månaderna, och ett år efter attackerna hade över 900 personer, däribland fyra imamer, dömts i en rad rättegångar. Flera livstidsdomar och dödsstraff, som inte har verkställts, dömdes ut
2004
De traditionella koranskolorna på grundskolenivå integrerades i det statliga skolsystemet
2005
Under våren gav kungen order om en mycket ambitiös handlingsplan för att förbättra situationen för landets fattiga
2006
I augusti avslöjades en grupp, Ansar al-Mehdi, som enligt uppgift planerade terrordåd riktade mot kungen Kung Mohammed VI avskaffade värnpliktssystemet
2007
I mars dömdes åtta terrormisstänkta som ingick i det nordafrikanska nätverk av al-Qaidas organisation i islamiska MaghrebTrettiotre partier och oberoende kandidater deltog i parlamentsvalet i september och valets segrare blev det konservativa Självständighetspartiet (Istiqlal)
2008
Ett nytt tillslag mot ett misstänkt ”terroristnätverk” skedde i februari och 32 marockaner greps.I juni dömdes 29 personer till fängelse, i ett till åtta år, för att ha bildat en terroristgrupp som bland annat sades ha rekryterade marockaner som skulle strida i Irak. En av de dömda var en marockan med svenskt medborgarskap.
